October 24, 2017

Hawk firar 50 år

Lavett fält

Politisk kovändning

Robotsystem Hawk firar 50 år i det svenska luftförsvaret

I år är det 50 år sedan det amerikanska robotsystemet Hawk tog i bruk i det svenska luftförsvaret. Artilleri och Luftvärn har bett två erfarna robottekniker inom FMV, Andris Rozkalns, och nuvarande projektledaren för robotsystem 97, Fredrik Johansson, att ge en liten bakgrund till jubileet och det arbete som genomförts med systemet. Ett system som flera gånger varit hett politiskt villebråd.

Alltsedan det amerikanska systemet Basic Hawk levererades till Sverige 1963 av tillverkaren Raytheon, har egen och amerikansk utveckling gjort att systemet alltid varit modernt. Robot-system 67 (rbs 67), som systemet kom att kallas i Sverige, bestod av det amerikanska originalutförandet ända ner till skruvmejslar, det enda svenska var fordonen som transporterade materielen. I USA introducerades Improved Hawk 1972, en uppdatering som innebar nya robot-ar, förbättrade radarprestanda och införande av datoriserad stridsledning. Modifieringen till rbs 77 var en följd av den amerikanska uppdateringen, men innebar också ett omfattande avsteg från originalkonceptet.

Svensk vidareutveckling

I vår lösning ersattes de amerikanska underrättelse- och stridsledningsenheterna, totalt fem en-heter, med en PS-707. Sverige fick i 77-systemet ett mer lättrörligt, lättgrupperat och reaktions-tidsmässigt bättre system än det amerikanska.

Efter det att Improved Hawk infördes i USA kom amerikanska armén att satsa enorma resurser på förbättringar. Product Improvement Programs (PIP) 1-3 infördes i rask takt. Bland annat infördes moderna datorer och analoga datakablar er-
sattes av dubbelriktad tvåtrådskabel vilket medförde att systemets enheter kunde separeras upp till två kilometer.
Materielens tekniska till-gänglighet ökade väsentligt. Systemet tillfördes även en självförsvarsmod som medförde att upp till nio robotar kunde avfyras med tre sekunders mellanrum i en begränsad sektor – Low Altitude Simultaneous Hawk Engagement (LASHE). Till detta kom en modifiering som förbättrade rörligheten, roboten kunde transporteras på lavetten till grupperingsplatserna.

StriE prototypGränssnitt digitaliseras

För att nyttja dessa modifieringar var PS-707 gränssnitt tvunget att digitaliseras, dessutom erfordrades en noggrann höjddiskriminering vilket saknades i radarn. Ericsson fick under 1980-talet studieuppdrag att ta fram en 3D-antenn inom ett tilltänkt modifieringsprogram för rbs 77. Diskussioner inleddes med Raytheon, tillverkaren av Hawk-systemet. Kravbilden pekade mot att en nyutvecklad ersättare till PS-707 krävdes. Förutsättningarna för att etablera ett samarbete mellan Ericsson och Raytheon verkade lovande och projekt rbs 87 startades upp. Modifierings-satser för belysningsradar och lavetter köptes 1992.

Samtidigt genomfördes en utvärdering mellan anskaffning av NASAMS, flera Hawk-enheter eller rbs 23. Bofors systemförslag ansågs vara det mest kostnadseffektiva och utvärderingen resulterade i att rbs 23 skulle anskaffas och i en ansträngd försvarsbudget ströks rbs 87.

Robotsystem 97

Leveransen av de inköpta modifieringssatserna väckte tanken på att tillföra en eldenhet Hawk till varje UndE 23 och det beslutades om ett remo rbs 77-projekt, sedermera rbs 97, som innebar att belysningsradar och lavett modifierades och en separat stridsledningsenhet (StriE 97) utvecklades.

Projektet startade 1996 och samtidigt beslutade amerikanska armén att avveckla systemet. Raytheon fortsatte att saluföra Hawk tillsammans med Kongsbergs ledningssystem och sin egen 3D-radar.

Då amerikanska armén inte längre sponsrade utvecklingen av systemet var Raytheon inte längre intresserade av att hjälpa Sverige med att ta fram det nödvändiga gränssnittet eftersom ett svenskt system skulle leda till oönskad konkurrens. Lösningen blev att Georgia Tech Research Institute (GTRI) som arbetat mycket med Hawk-systemet åt amerikanska armén åtog sig att utveckla StriE 97.

Robotsystem 97 har flera gånger tvingats slåss för sin överlevnad. Systemet var till och med helt uträknat när den parlamentariska försvarsberedningen 2008 presenterade sin rapport.

I rapporten stod bland annat följande:

”Utifrån det synsätt som försvarsberedningen redovisat bör det markbaserade luftvärnet med robotsystem 97 avvecklas. Luftförsvar på högre höjd bedöms tillräckligt väl kunna lösas av stridsflygförband. Robotsystem 97 är dessutom gammalt och inom de närmaste krävs en omfattande uppgradering”.

Så lät det 2008. Ett år senare var den politiska kovändningen ett faktum:

”Tillgången till avancerad, markbaserad luftförsvarsförmåga med medellång räckvidd bedöms långsiktigt vara av strategisk, nationell betydelse och därför bör inte robotsystem 97 avvecklas”, står att läsa i försvarsbeslutet från 2009.
Nya uppgraderingar

När den skjutande enheten inte längre har egen spaningsförmåga så är det inte längre ett helt system, för att få ett fungerande system krävs sammankoppling i ett nätverk. Därför används inte längre beteckningen robotsystem utan eldenhet (EldE) om verkansdelarna i luftvärnsbataljonen.

Vid en ceremoni 2006 vid Lv 6 kunde så EldE 97 överlämnas till Försvarsmakten. I det överlämnade systemet ingick även modifierade och renoverade laddbandvagnar som anskaffats från Tyskland och nyrenoverade robotar av senaste modell från Danmark.

Just nu pågår ytterligare en uppgradering för att systemet ska kunna vara en del av det svenska luftförsvaret i ytterligare tio år,
främst utbyte av TS 9000 och interoperabilitetsanpassningar.

Text: Andris Rozkalns och Fredrik Johansson.

Comments are closed.