November 22, 2019

Vägen till nytt bataljonsartilleri

Israeliska Elbit marknadsför systemet CARDOM. Genom att Elbit fick beställningen för det amerikanska STRYKER-systemet har Cardom kommit att bli världens för närvarande mest sålda grk-system.

Full fart på utvärderingsarbetet

Av Joakim Lewin, chef Indirekt eld-enheten, Anskaffningskontor Mark, FMV 
Många av oss är bekymrade över bristen på indirekt eld i dagens arméorganisation. Även om ARCHER tillför ett bra understöd på brigadnivå behöver manöverbataljonen alltid veta att de har tillgång till ett eget understöd för att klara att lösa sina uppgifter. Internationella erfarenheter från bland annat Irak och Afghanistan styrker också den slutsatsen. För ett antal år sedan pratade vi ofta om nätverksbaserat försvar (NBF) och vi var nog många som överintecknade förmågan av vad ett nätverk skulle kunna ge för effekt och vi underskattade betydelsen av den organisatoriska tillhö- righeten av understödsförbanden.
Även om vi ska vara försiktiga att dra slutsatser från egna och utländska insatser de senaste 10 årens så kan vi ändå konstatera att erfarenheterna visar att det finns ett stort värde i säkerhet och handlingsfrihet som ett organisatoriskt ingående understöd ger en manöverbataljon.
Israeliska Elbit marknadsför systemet CARDOM. Genom att Elbit fick beställningen för det amerikanska STRYKER-systemet har Cardom kommit att bli världens för närvarande mest sålda grk-system.

Israeliska Elbit marknadsför systemet CARDOM. Genom att Elbit fick beställningen för det amerikanska STRYKER-systemet har Cardom kommit att bli världens för närvarande mest sålda grk-system.

Relevant kravbild för AMOS

I samband med att AMOS-projektet startade gjordes en bra analys av behovet av 120 mm grk i manöverbataljonerna. Med ny materiel och ny stridsteknik behövdes ett mer lätt- rörligt och skyddat skjutande system. Det tidigare bataljons- artilleriet bestod av två plutoner med vardera 3 st 120 mm grk m/41. Eldkraften av dess bedömdes som för liten och planen var att anskaffa 6 – 8 AMOS per bataljon. Efter att regeringen hösten 2008 beslutat att AMOS-projektet skulle avbrytas genomfördes ett bra jobb både i Försvarsmakten och FMV för att avsluta projektet på ett strukturerat sätt. Vi har en bra uppfattning på såväl kravbild som tekniska möjligheter för bataljonsartilleriet samt att behovet i hög grad fortfarande är relevant.

För att kunna förse Försvarsmakten med beslutsunderlag genomförde vi på FMV under 2010 – 2011 en omfattande studie av vad som finns på marknaden. Vi sökte ett fordons- monterat grk-system med en skyddsnivå som var jämförbar med övriga stridsfordon i bataljonen. Som grund gjordes ett fåtal antaganden:

  • Något nytt fordonssystem som bärare ska inte avskaffas,
  • befintligt lager av 120 mm ammunition har ett stort värde och måste kunna användas,
  • ett system ska kunna integreras i arméns lednings- sambandssystem och ingå i samma eldlednings- system som artilleriet.

På marknaden finns ett stort antal leverantörer av 120 mm grk-vapensystem. Patria har tornlösningarna AMOS och NEMO. Flera leverantörer har rekylerande vapensystem som bygger på att man stannar och öppnar takluckor vid eldgivning. Exempel på leverantörer är RUAG, Singapore Technologies, Expal, IMI och Elbit. Systemen har väldigt likartad prestanda vad gäller de viktigaste mätbara kraven, tex grupperingstid, målväxling och urdragning. Detta byg- ger på att de alla använder tröghetsnavigering, GPS och datoriserade skjutelementberäkningar. En lösning med torn ger självfallet ett mer heltäckande skydd och ger också möj- ligheten att skjuta direktriktat. Tornlösningar bedöms dock dyrare att integrera och anskaffa.

Finska Patrias Nemo är en möjlig kandidat till det framtida bataljonsartilleriet.

Finska Patrias Nemo är en möjlig kandidat till det framtida bataljonsartilleriet.

Fördjupad studie

Kraven ovan kan verka självklara och enkla men ur ett leverantörsperspektiv innebär det att en lösning måste komma till stånd genom att flera leverantörer samarbetar eller att FMV själva är systemintegratör (vilket vi helst undviker). På FMV jobbar vi nu vidare med hur en upphandling kan genomföras.

Under det senaste året har Markstridsskolan(MSS) med stöd av Artilleriregementet (A 9) genomfört en fördjupad studie (se fotnot) med FMV utredning som underlag och manöverbataljonernas understödsbehov i fokus. Studien re- dovisades i juni 2012 och en viktig slutsats är att behovet av ett nytt bataljonsartilleri är störst i de förband som har stridsfordon 90. Här är tempot högst och bataljonsartilleriet måste kunna följa med i rörelsen. Stridsfordon 90 blir där- med också förstahandsvalet när det gäller fordon. När det gäller vapensystemet så förordar MSS enkelhet, tillförlitlig- het och beprövade lösningar vid val av system. Möjligheten till samarbete med andra länder är en urvalsfaktor och i tider när försvarets ekonomi är ansträngd så är kostnaden av stor betydelse.

Vi har efterhand presenterat allt underlag för Högkvarteret och vi kan nu bara hoppas att det finns stöd för att även Armén måste fortsätta utvecklas och att vi kan starta ett upphand- lingsprojekt så snabbt som möjligt.

Fotnot: MSS-studien heter Bataljonsartilleriet i morgon- dagens insatsförband, 2012-06-01, 04 100:80482.

Läs gärna

Riksrevisionsverkets analys av regeringens arbete när bland annat AMOS avbröts : http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/14937/Anpassad_12_5_Besparingar%20i%20f%c3%b6rsvarets %20materielf%c3%b6rs%c3%b6rjning.pdf

Joakim Lewin

Ledamot Joakim Lewin

Textförfattare: Joakim Lewin

Joakim Lewin är före detta överstelöjtnant inom artilleriet men är numera anställd på FMV med civil status. Han är idag chef för enheten Indirekt Eld inom Anskaffningskontor Mark (AK Mark).

Comments
2 Responses to “Vägen till nytt bataljonsartilleri”
  1. Ulf Sundberg skriver:

    Sent skall syndaren vakna!

  2. Anders Svensson skriver:

    Bra och välskriven artikel.